Piss off

Piss off så känns allt nu, har nu i nästan 1.5 års tid fått min sambo förstå att jag mår skit här nere, hur det vart för mig att lämna allt,stå ut med påhopp och trakaserier fråns hans förra fru och en del av hans barn, att inte ha vänner, att vi aldrig gör något, att det inte är någon ordning på uppfostran utan man kommer och går som det behagar. Att jag vill hem. Men icke, det stuttsar mot hans skalle tror jag, eller så är det så enkelt att han skiter i det. Försökte i går igen, men det går inte helt enkelt. han blir som ett barn när man ska prata med han om saker.Så fort det inte passar tjurar han som en unge, sen så är det alltid mitt fel allt. Som när han säger hatar tjat, du bara tjatar. Visst det har blivit så, men efter alla löften han gett som aldrig blivit mer än ett löfte, det är löften om att vi ska göra saker, att han ska börja visa mig att han älskar mig, att jag betyder något att min vilja är lika mycket värd som hans osv. Nej då inget händer, och så tycker han jag tjatar. Men hallå det är ditt eget fel ju, hade du gjort de du lovat så har inte jag behövt tjata om samma sak om o om igen.Om du hade funnits för mig när man jobbate hårt för att jag skulle må ännu värre. Men du tog dom i försvar, jag var ju knäpp som tog åt mig.
Så jag åker nu hem för en vecka, när jag är här igen ska det ha skett en ändring. Annars är det över.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0