Jävlig lördag

Min lördag var för jävlig, Under dagen var vi enbart hemma jag var ut med hunden i skogen eftersom han behöver det och ingen gör det om inte jag tar ut honnom i skogen. Kvällen var ännu jävligare, har upptäckt att min sambo är egoist i mycket. Vi åt vid halv 6 efter det satte han sig i telefon i 57 min när det var avklarat så börja han smsa i ca 30 min och så var det sing någonting på 3an som han satt och titta på, Efter det så satt han och titta på någon skitfilm på 4an, 5 ggr frågade jag om han måste titta på den inte en reaktion utan han fortsatte stirra på den filmen. Det har aldrig hänt slog det mig i går att jag har fått titta på ett enda program som jag har vela utan det är hans önskan som alltid gäller. I allt!!! Så min lördag tillbringade jag vid köksbordet med en bok. När jag försöker prata med min sambo om såna hära saker blir han en liten unge på 5 år som inte kan föra en normal diskution. Utan han blir sur, svarar inte och om han skulle svara så är det sånna hära svar jag får: vet inte vad jag ska svara på det, vi får väll dra lott då om vad vi ska se, du bara gnäller/tjatar osv. Men det har inte hänt en ända gång att något av det jag vill eller tycker om att göra har gjorts. Han har aldrig fråga mig vad jag vill se. Han har aldrig lyft ett finger för att jag ska må bra och trivas här trots att han vet hur mycket jag vantrivs. Han har aldrig tagit mig i försvar när hans förra fru och barn har jävlats med mig, då har jag fått höra att jag bara tar åt mig. Han vet att jag vill hem till Uppsala igen och att jag söker jobb för brinande livet hemma, men han bryr sig inte. Han vet att så fort jag får ett flyttar jag, gör inte honom något tydligen eftersom han fortsätter i samma stil. Han kommer inte ändra på sig enmillemeter eller flytta med mig. Han mister mig hellre och så påstår han att han älskar mig! Hur får man ihop den ekvationen? Jag får det inte i alla fall, i mitt tycke borde mn då göra allt för att få lev med den personen, jag gjorde det när jag sa upp mitt jobb, lämnade mitt liv, mina barn,vänner och föräldrar 60 mil bort. Men det ser inte han, det var självklart för honom. Men nu har han mist mig för jag stannar inte här, jag tänker inte ta mer skit från de hans och jag tänker börja må bra. Och innebär det då att vi inte längre är ett par pga att han inte vill satsa på mig och oss och bo kvar här, ja då finns det heller inte kärlek från hans sida till mig så då kan det va.

Kram till er

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0